Upptäck Georgien – Vinets födelseplats
I den antika vinvärlden Georgien har man hittat spår av vintillverkning som leder 8000 år tillbaka i tiden vilket betyder att det producerades vin här redan på stenåldern. Det är där ett av de äldsta spåren av vinframställning hittats och en del hävdar att namnet vin kommer från georgiskans gvino.
En annorlunda vinkultur med viner jästa i lerkrus
Här har man bevarat urgamla vintillverkningstekniker och traditioner, speciellt de viner som tillverkas i stora äggformade lerkärl kallade qvevri. I dessa kärl får vinerna jäsa, macerera och lagras under jorden eller på golvet i en vinkällare. Förutom att lerkrusen blev stadigare så är det svalare under marken som är en fördel för både tillverkning och lagring.
På traditionellt sätt hälls druvmusten tillsammans med druvskal, stjälkar och kärnor, i kärlet innan det sedan placeras i källare eller under mark. När alkoholjäsningen är klar sjunker skalmassan till botten av kärlet. Vinet dras sedan om och lagras minst ett år, resultatet av detta blir ett väldigt karaktärsfullt vin.
Sedan 2013 räknas denna tillverkningsmetod som ett av UNESCOS skyddade världsarv.
Inhemska druvor
Vilt växande vinrankor är väldigt vanligt vilket har gjort att det finns cirka 500 inhemska druvsorter, en av de mest odlade är den blå druvsorten saperavi som betyder ”the place of color”. Tillskillnad från många andra blå druvsorter så har saperavi rött fruktkött vilket resulterar i mörkt röda viner med hög syra och strävhet med stor lagringspotential.
Orangevin
Det var i Georgien som man säger att orangevin föddes. De första vinerna som producerades påminde troligtvis om dagens orangevin som blivit väldigt trendigt – inte minst av naturvinsälskare. Orangevin är ett vitt vin där de gröna druvorna fått macerera i musten, precis som vid tillverkningen av ett rött vin och därför fått en orange färg. I orangeviner hittar man ofta tanniner, alltså en strävhet som man normalt sett endast hittar i röda viner. Tanninerna sitter i skalet och extraheras i kontakt med musten.
Rustaveli Saperavi Qvevri
Första röda georgiska vinet på Systembolagets hyllor!
Framställt på traditionellt georgiskt sätt i ett stort äggformat lerkärl kallat ”Qvevri” där musten har fått jäsa i fem månader tillsammans med druvskalen. Rustaveli är gjord av den inhemska druvsorten saperavi som betyder ”to colour” , tillskillnad från de flesta andra blå druvsorter har separavi rött fruktkött. Smaken är nyanserad, kryddig och fruktig med inslag av mörka körsbär, peppar, plommon, skogshallon och lavendel.
Art.nr 2201
Årgång 2020
Alk.halt 13,5%
149 kr
Kakhuri Orange Dry Wine
”Toppköp bland nya vita viner i fasta sortimentet” – vinbanken.se
Detta vin är ett så kallat orangevin, ett vitt vin där de gröna druvorna fått macerera i musten, precis som vid tillverkningen av ett rött vin och därför fått en orange färg. Musten till detta vin har fått jäsa tillsammans med skalen i två veckor i en amfora (lerkruka). Smaken är kryddig och smakrik med en liten strävhet, inslag av aprikos, torkade örter, bivax, spiskummin, röda äpplen och pomerans.
Art.nr 2051
Årgång 2020
Alk.halt 12,5%
99 kr
Georgian vine and wine company, som även går under namnet Shilda Winery, grundades 2015 men historien börjar många år tidigare. Den stora kärleken och respekten för vin uppmuntrade företagets grundare att ta sin familjevingård till en ny nivå och överföra detta levande arv från generation till generation. Egendomen omfattar sex hektar och ägs av familjen Chkhartishvili.
Kindzmarauli Maranis historia tog sin början i början av 2000-talet. Vinhuset har sitt säte i Kindzmarauli, Kakheti, och ägs av vinmakaren Mikheil Khmelidze. Alla druvor kommer från deras egna vingårdar och produktionen består av vitt, rött och rosé samt orangeviner.
RECEPT TILL ORANGEVIN
Vad äter man egentligen till orangevin? Orangevin är , med sin fyllighet, ett väldigt bra matvin. Serveras med fördel till ostbrickan, charkuterier samt tapas. Oftast går det väldigt bra ihop med örtiga, kryddiga och jordnära smaker, ett mångsidigt vin som kan serveras både till vegetariskt, fisk och ljust kött. Vi har plockat ihop några av våra favoritrecept att servera till.
Pizza Bianca – vit pizza med chèvre och smetana
pizzabotten från Fontana
3 msk smetana
1 bit chèvre
olivolja
svenskt smör
gröna tomater
rosmarin
honung
salt och nymald svartpeppar
rostade pinjenötter
Stek de gröna tomater i smör och färsk rosmarin, addera en nypa salt och nymald svartpeppar. Tomaterna ska få en fin färg på bägge sidorna. Bre smetana på pizzabotten, lägg på chèvre och grädda i ugnen på 275 grader tills pizzan fått en fin gyllene färg. Placera tomaterna, rosmarin och rostade pinjenötter på den varma pizzan. Ringla över olivolja, honung avsluta med en nypa salt, nymald svartpeppar och rosmarin.
Halloumi- och zucchinibiffar med rostade pumpafrön och färsk spenat
300 g riven zucchini
1 halloumi riven
2 ägg
4 dl ströbröd el. bovete
1 tsk finhackad röd chili
1 riven vitlök
1 krm svartpeppar
olivolja
Riv zucchini grovt, lägg i en sil och blanda med salt. Låt dra i 10 min och krama sedan ur vätskan ordentligt. Blanda zucchinin med den rivna halloumin, äggen, ströbröd, chilin, vitlök och svartpeppar. Smaka av! Stek i olivolja servera med rostade pumpafrön, färsk spenat och yoghurtsås.
Bresaola med ruccola, pinjenötter, parmesan och citron.
Ta fram bresaola en stund innan serveringen. Rosta pinjenötterna i en torr stekpanna, häll sedan över på ett fat. Sätt åt sidan. Lägg ett par skivor bresaola på ett trevligt fat, strö över rostade pinjenötter, rucola och rikligt med grovt riven parmesan. Ringla över olivolja, flingsalt och nymald svartpeppar. Avsluta med pressad citron.
Bilder och recept @foodbyannak
