Champagnes Historia

Vin har gjorts i över 7000 år. Kaukasien bidrog till den stora utvecklingen av framställningen och dagens druvsorters framväxt. Ordet champagne betyder ungefär ”öppet landskap” och det är en bra beskrivning av detta vackra område. Det är indelat i fyra ”départements”, nämligen Ardennerna, Marne, Aube och Haute Marne. De första vinstockarna planterades av romarna. Arkeologiska fynd i form av gallo-romanska vinföremål har gjorts och kan dateras till runt år 50. Det tidigaste skriftliga belägget är daterat år 800 och är ett brev till biskopen i Laon från biskopen i Reims, som rekommenderar viner från Épernay.

Områdets centrala läge har inneburit både för- och nackdelar. Nackdelen är alla blodiga slag som utspelats. Det var den mest utsatta platsen under medeltiden. Dessutom kan nämnas 1:a och 2:a världskrigen. Fördelen är att Reims varit landets kulturella centrum tack vare att många kungar krönts där. Den första år 987.

Dom Pierre Pérignon kallas ofta för champagnens uppfinnare, men det stämmer inte. Han var benedektinmunk vid klostret Hautvillers och levde mellan 1638-1715. Däremot var han redan under sin levnadstid en känd vinmakare. Hans bidrag till champagnen var att utveckla själva metoden. Som exempel kan nämnas att blanda stilla viner och låta de jäsa en andra gång i flaskor tillslutna med kork och stålgrimma, att använda druvor från gamla stockar eftersom de hade högre koncentration och kvalité, att separera vinerna från de tre olika pressningarna där den första pressningen är bäst, att skapa ett vitt vin av blå druvor och att viner av Chardonnay förblev vita. Frågan är om inte det viktigaste bidraget var cuvéen d v s blandningen av olika druvsorter och lägen. Han uppfann även den traditionellla vertikala champagnepressen som än idag är oöverträffad. Under hans tid började man att använda engelskt glas ”verre anglais” och kork från Spanien. Troligen gjorde han sitt första mousserande vin år 1690.

1728 hävdes en lag som hindrade viner att transporteras på flaska. I och med detta skapades många champagnehus, först Ruinart 1729. Det äldsta champagnehuset är dock Gosset, som skapades 1531, men de började göra stilla viner.

Fram till 1800-talets början var det fällning i flaskan. 1818 skapade änkan Clicquot tillsammans med sin vinmakare en ”pupitres”, vilket innebär att man vrider flaskan för att få ner fällningen till flaskhalsen. Själva processen kallas ”remuage”. Därefter degorgeras vinet d v s fällningen skjuts ut och vinet förses med ny kork.

I början av 1800-talet skapades ”le densimetre” av kemisten M Francois. Med den mäter man den kvarvarande sockermängden efter jäsningen. Man kunde på detta sätt undvika exploderande flaskor samt få fram fina små bubblor. 1828 exploderade 80% av flaskorna.

Under 1800-talet exporterades mycket champagne till tsarens Ryssland. Denna champagne var mycket sötare än dagens champagne. England föredrog torrare champagne och 1847 gjorde Pommery ”Extra dry, reserved for England”. Antagligen den första heltorra champagnen.

Vinlusen Phylloxera som härjat i hela vinvärlden kom till Champagne 1890. Det blev en stor katastrof för vinodlarna. Lösningen på problemet var att man ympade de europeiska vinstockarna med amerikanska sticklingar och fick då fram resistenta vinstockar som producerade druvor med europeisk smak. Tyvärr blev kvalitén på druvorna sämre efter detta vilket märks än idag.

Under 2:a världskriget lade Moët & Chandons överhuvud Robert-Jean de Vogúë fram det revolutionerande förslaget att druvpriset måste mångdubblas för att odlarna skulle kunna överleva och druvans höga kvalité garanteras. Det var ett mycket impopulärt förslag, men det visade sig att det räddade champagneindustrin. Han blev sedan en ledande person när Comité Interprofessionel du Vin de Champagne bildades 1941 i samråd med tyskarna.

När tyskarna härjade i Champagne under 2:a världskriget, konstruerades falska murar där man gömde stora lager av champagne. Dessa murar kunde rivas av fransmännen själva år 1944. Efter kriget hade champagnehusen dålig ekonomi och ont om champagne, men tack vare fantastiska årgångar fördubblades försäljningen inom 12 år och denna tendens fortsatte. En viktig förklaring var industriländernas snabbt förbättrade ekonomi. Champagne ”demokratiserades” och blev en dryck för allt fler. Beträffande produktionen blev skördeuttaget högre, vingårdsarealen utvidgades och produktionen ökade efter 2:a världskriget.

Av den totala konsumtionen i världen av mousserande viner är 13% champagne. Men det finns ingen anledning till oro för champagneproducenterna. Båda champagne och mousserande behövs. Ju mer kunderna efterfrågar kvalitetschampagne desto mer återspeglas det i produktionen. Dessutom blir fler producenter miljömedvetna och satsar på mer biodynamisk odling.

Champagne fakta

NV-champagne

NV-champagne (non vintage), som på svenska brukar kallas standardchampagne eller årgångslös champagne, är den viktigaste produkten för 99 procent av alla champagnehus. Det är på denna produkt man tjänar merparten av sina pengar, och det är också här som yrkesskickligheten sätts på riktiga prov. Vem som helst kan göra en bra årgångschampagne i liten skala ett riktigt bra år, men att år efter år producera en högkvalitativ, hustypisk cuvée ställer stora krav på yrkesskicklighet, samt en stor källare med viner från flera olika årgångar så att man med hjälp av dessa reservviner kan blanda till en cuvée som varierar så lite som möjligt mellan åren.
Tanken med årgångslös champagne är ju att produkten skall smaka likadant år efter år, oavsett om de senaste årgångarna varit bra eller dåliga. Denna jämna och höga kvalitet uppnås genom att champagnehusena blandar en cuvée bestående av flera olika årgångar. Normalt består en NV Champagne av ett basvin gjort på två till tre årgångar av ungt vin. I denna bas blandas sedan reservviner från äldre årgångar, så att den nya cuvéen så långt det är möjligt liknar den cuvée som redan finns på marknaden. Den ädla konsten att blanda en cuvée av olika årgångar skiljer en riktigt bra producent från medelmåttorna.

Årgångschampagner

Med några få undantag producerar alla Champagnes producenter viner med årgångsbeteckning. Från början var detta ett sätt att visa upp vad producenten kunde göra ett riktigt bra år, men tyvärr har många av de stora champagnehusen nu satt i system att producera årgångsviner även mindre lyckade eller direkt dåliga år. Att champagnen är årgångsbetecknad innebär med andra ord inte i sig att vinet är riktigt bra. Man måste helt enkelt känna till vilka årgångar som är riktigt bra. Som framgår i årgångstabellen nedan har Champagnes producenter varit lyckligt lottade de senaste åren och vädergudarna har stått dem bi oftare än vanligt. Årgångarna som jag speciellt vill rekommendera är 1996, 1995, 1990 och 1988.

Prestigecuvéer

Allt fler champagneproducenter tillverkar en prestigecuvée för att visa hur bra husets allra bästa vin faktiskt är. Selektionen av vin till dessa oftast årgångsbetecknade prestigeviner är mycket, mycket strikt och bara de allra bästa vindruvorna från de allra bästa vingårdarna kommer i fråga. Prislappen på dessa viner blir således hög, men ibland är det värt att betala de extra hundralapparna. Ett sådant exempel är 1996 Cristal Brut från Louis Roederer, som man idag kan köpa för 977 kronor, vilket är ett mycket rimligt pris för ett 100-poängsvin!

Distrikt och klassade byar

Champagne är det nordligast belägna vinområdet i Frankrike. Här har druvor odlats sedan den romerska ockupationen år 100 e.Kr. Området Champagne kan indelas i fem betydande distrikt: Montagne de Reims, Cote des Blancs, Vallée de la Marne, Cote de Sézanne och Aube (se karta 1). I varje distrikt finns byar och det är dessa byar som antingen saknar klassifikation eller klassificeras som Grand Crus respektive Premiers Crus, beroende på vingårdarnas kvalité. Fram till år 1985 var 12 byar klassade som Grand Crus, då ytterligare fem byar upphöjdes till Grand Crus-status, vilket gör att det idag finns 17 Grand Crus-byar. Som framgår (karta 2) är samtliga dessa Grand Cru-vingårdar belägna i den finaste delen av Champagne.

Montagne de Reims

I Montagne de Reims odlas mestadels Pinot Noir på områdets nordliga till nordostliga sluttningar. Druvorna är mycket smakrika och dessutom rejält tanninrika, vilket gör dem oerhört viktiga för att vinmakaren skall få bra struktur på sin cuvée. Områdets toppdruvor kommer bl a från Grand Crus-byarna Bouzy och Verzenay.

Cote des Blancs

I distriktet Cote des Blancs är det Chardonnay som dominerar. Viner producerade från områdets druvor är friska, eleganta och strama med härlig smak av päron, mineral och nötter. Områdets bästa vingårdar hittar man mellan Grand Crus-byarna Avize, Cramant och le Mesnil sur Oger.

Vallée de la Marne

I det tredje klassiska distriktet, Vallée de la Marne, odlar man först och främst den generösa och syltiga Pinot Meunier. De bästa vingårdarna hittar man kring Grand Cru-byn Aÿ, som kanske är den bästa platsen för Pinot Noir i hela Champagne.
Cote de Sézanne och Aube är distrikt som saknar riktiga toppvingårdar. Istället finns det gott om vingårdar som förser husen med druvor av enklare kvalitet för standardvinerna.

Två röda och en vit

I Champagne odlas tre olika druvsorter, två röda och en vit. Den vita druvan Chardonnay är den mest odlade med en andel om ca 40 procent. Därutöver odlas stora mängder av de båda röda druvorna Pinot Noir och Pinot Meunier. Det är dessa tre druvor som utgör utgångsmaterialet till den mytomspunna drycken. Även ytterst små mängder av andra druvor är tillåtna och på Systembolaget finns faktiskt ett vin 1996 Le Nombre d’Or Brut som inte innehåller en enda droppe av de tre ovan nämnda vinerna utan är gjort på 60 procent Pinot Gris samt de båda föga kända druvorna Arbane och Petit Meslier och vinet är dessutom mycket bra.

Köpråd

Att hitta bra och prisvärda champagner är inte det lättaste, men jag hoppas att vår stora genomgång nedan ger tips både på bra standardchampagner, årgångsviner och prestigecuvéer. För er som inte hinner läsa hela artikeln innan jul har jag gjort några användbara inköpslistor. Den första består av de bästa champagnerna som kunnat köpas i år och den andra är en rankning av de bästa champagnerna under 200 respektive 500 kronor.
Nio år av tio är champagne ett vin som saknar konkurrens. Skälet är en kombination av kvalitet, pris och status.
Framställningen är lång, omständlig och dyrbar. Att göra ett lika bra vin kostar lika mycket och följden blir ett som oftast är lika dyrt. I valet mellan originalet och kopian väljer de allra flesta äkta vara. Inte för att det är godare, utan för att det är finare.

Varför och När

Ändå är det inte hela sanningen. En god champagne har nämligen helt egna egenskaper. Hemligheten handlar både om råvara, jordmån och framställning
I ena hörnet har vi druvans frukt, i den andra den krita som är unik för området och i den tredje en jästig brödton av den andra jäsningen i flaska. Det är då kolsyran bildas och ju längre vinet lagras med sin jäst, desto finare blir bubblorna och desto mer integrerade blir de olika egenskaperna.

Läget kan förvisso synas bättre än förr: dels har klimatet det senaste decenniet blivit varmare än i mannaminne, dels är det numera lättare att förutspå vädret med hjälp av nätets alla vädersajter. Men riskerna är ändå stora.

Det är heller inte så att den sommar och höst som vi tycker är bra är den bästa för champagnen. När druvorna mognar ökar sockerhalten, samtidigt som syrorna dalar. Följden blir då alkoholrikare viner utan bett och skärpa.
Bit i en citronskiva och känn hur saliven rinner till! Där har du skälet till att champagne omgående väcker aptit på mer, både mat och dryck.
Lägg därtill bubblorna, det vill säga kolsyran som letar sig rakt ut i blodomloppet och ger hela kroppen en pirrande känsla. I samma sekund som bubblorna stiger, försvinner det ena problemet efter det andra. Nog är champagne berusande, men inte bara på grund av alkoholen.

Allt sammantaget blir denna dryck en vidunderlig kombination av syra och svalka. I jord, druva och jäst finns allt det som gör champagne till det mest aptitretande, det mest festliga vin som över huvud taget existerar.
Så långt är allt gott, men också teori. Uppfylls inte treenigheten, så blir champagne inte mer märkvärdigt än ett glas mousserande vin. Och det var precis vad som hände vid årets stora bubbelprovning inför den stundande nyårskvällens champagnegalopp:

I de flesta standardchampagner som nu bubblar på Systemet är mineraltonen mer jordig, det vill säga besk. Samtidigt är fruktsyran mer kartig än äpplig och brödigheten i de flesta fall frånvarande.
Vad äter vi till champagnen?
Inget vin är så aptitretande som 1998 R de Ruinart (nr 7637, 399 kr), och som är lika smaskigt till nyårshummern eller hummersoppan, det här är en kombination långt bortom både sans och reson. Helt perfekt.
Fruktansvärt gott, lyxigt också. Ändå visar statistiken att sju av tio svenskar dricker champagne minst en gång om året. Med vår blygsamma försäljning här i landet gör det att varje flaska räcker till ett tiotal personer. Fördelat på så många blir priset inte lika avskräckande.

Vad får det lov att kosta?

Kan champagne vara billig? Naturligtvis inte, men så är detta vin också ett av de dyrbaraste att tillverka. En familj på fyra kan i Champagne försörja sig hyggligt på två futtiga hektar vinmark i bästa läge. Det säger lite om exklusiviteten: redan råvaran går lös på en femtilapp per flaska, tio gånger mer än i Spanien eller i Italien!
Därtill kommer en lång och komplicerad framställning. En flaska champagne genomgår över två hundra arbetsmoment innan den lämnar källaren. Tre, ofta fem år och med fördel ännu längre tid hinner som regel gå mellan skörd och uppkorkning.

Exklusiva varianter kan ligga ända upp till tio, femton år i källaren innan de är färdiga att skeppas ut till törstande festprissar jorden runt.

FLASKSTORLEKAR: Champagne

·         Piccolo 1/4 – 18 cl

·         halvflaska 1/2 – 37,5 cl

·         helflaska 1/1 – 75 cl

·         Magnum 2/1- 150 cl

·         Jeroboam 4/1 – 300 cl

·         Rehoboam 6/1 – 450 cl

·         Methusalem 8/1 – 600 cl

·         Salamanazar 12/1 – 900 cl

·         Balthazar 16/1 – 1200 cl

·         Nebukadnessar 20/1 – 1500 cl

·         Melchior 24/1 – 1800 cl

·         Solomon 33,3/1 2500 cl

·         Primat 36/1 2700 cl

·         Melchizedek 40/1 3000 cl

·         Primat 48/1 3600 cl

 

Din varukorg

Fråga oss