Vin-ordlista. Vi förklarar de viktigaste begreppen här!

Det är inte lätt att hålla koll på alla termer i vinvärlden när experter och vinlistor slänger sig med franska fackord till höger och vänster. Den här guiden skalar bort snobberiet och förklarar de viktigaste begreppen rakt på sak, så att du har full koll på vad som faktiskt hamnar i glaset.

A

Amfora
Stora lerkärl som användes redan under antiken och som nu gjort massiv comeback. Materialet andas och släpper in pyttelite syre utan att ge någon träsmak, vilket lyfter fram druvans rena frukt.

AOP / AOC (Appellation d'Origine Protégée / Contrôlée)
Frankrikes (och EU:s) högsta kvalitetsklassning. Garanterar att vinet kommer från ett specifikt geografiskt område och följer strikta regler för tillåtna druvsorter, maxskörd och tillverkningsmetod.

Appassimento
Metoden där man låter druvorna torka på mattor eller backar innan de pressas. Vattnet dunstar bort, vilket ger ett vin med massor av torkad frukt, fyllighet och högre alkoholhalt (tänk Amarone-stilen).

Appellation
Ett lagskyddat geografiskt område (som Champagne eller Chianti) med stenhårda regler för vilka druvor som får användas, maxskörd per hektar och hur vinet måste tillverkas.

Aromatiskt
Vin som doftar intensivt och "hoppar upp ur glaset", ofta med tydliga toner av parfym, fläder, blommor, litchi eller exotisk frukt.

Assemblage
Vinmakarens pussel. Konsten att blanda olika druvsorter, fat eller årgångar till en harmonisk och balanserad slutprodukt.

Autolys
Processen där döda jästceller bryts ner av sina egna enzymer efter avslutad jäsning (särskilt centralt vid tillverkning av Champagne och kvalitetsbubbel). Det är autolysen som ger vinet de där lyxiga, bageriliknande tonerna av nybakt bröd, brioche, kex och rostade nötter.

AVA (American Viticultural Area)
USA:s officiella ursprungsbeteckning. Visar var druvorna har vuxit (minst 85 % måste komma från området), men styr inte vilka druvsorter eller metoder vinmakaren måste använda.

Avstjälkning
Att mekaniskt skilja druvorna från sina gröna stjälkar före jäsningen för att slippa otrevligt bittra, gräsiga och hårda tanniner.

B

Barrique
Ett litet franskt ekfat på 225 liter. Eftersom fatet är litet får vinet stor kontakt med träet, vilket ger en tydligare smak av vanilj, kaffe och rostat trä jämfört med större fat.

Bâtonnage
Metoden att regelbundet röra runt jästfällningen i fatet med en stav. Ger vinet en krämigare textur och toner av brioche och brynt smör.

Biodynamiskt
Ekologiskt tänk taget ett steg längre. Man skippar kemikalier, anpassar vingårdsarbetet efter månens cykler och ser hela odlingen som en sluten, självförsörjande organism.

Blanc de Blancs / Blanc de Noirs
Vitt vin eller bubbel gjort enbart på gröna druvor (Blanc de Blancs, "vitt från vita") respektive vitt vin eller bubbel gjort på blå druvor där skalen tagits bort direkt vid pressning (Blanc de Noirs, "vitt från svarta").

Blindprovning
Att dofta och smaka på viner utan att veta producent, druva eller prislapp för att göra en helt fördomsfri bedömning.

Botrytis cinerea (Ädelröta)
En mögelsvamp som angriper druvskalet så att fukten dunstar. Druvan skrumpnar ihop som ett russin och koncentrerar både socker och syra, vilket skapar några av världens mest komplexa söta viner.

Brettanomyces (Brett)
En vildjäst som tillför vinet funkiga toner av stall, läder, hästtäcke eller plåster. I små doser ger det komplexitet, i stora doser räknas det som en defekt.

Brut
Den internationella beteckningen för ett torrt mousserande vin (max 12 gram restsocker per liter). Den absolut vanligaste stilen för Champagne, Cava och Crémant.

Brut Nature (Zero Dosage)
Knastertorrt mousserande vin där man inte tillsätter något socker alls i dosagen. Vinet har mindre än 3 gram naturligt socker per liter och bjuder på en helt ren, stram och laserskarp syra.

C

Cru
Franskt begrepp för en specifik vingård eller by med bevisat exceptionell kvalitet och unika växtförhållanden, ofta uppdelat i Premier Cru och allra högst upp Grand Cru.

Cuvée
En specifik blend eller utvald batch vin, ofta vinmakarens egen stolthet eller husets standardsnitt.

Crianza / Reserva / Gran Reserva
Spaniens klassiska kvalitetsstege för fat- och flasklagring. Crianza har lagrats kortast tid, medan Reserva och Gran Reserva legat betydligt längre och utvecklat djupa toner av torkad frukt, läder, tobak och vanilj.

D

Degorgering
Momentet vid tillverkning av traditionellt mousserande vin där man fryser flaskhalsen och skjuter ut den samlade jästproppen med hjälp av flaskans eget tryck innan den slutliga korken sätts dit.

Dekantering
Att hälla över vinet i en karaff. Görs antingen för att syresätta ett ungt vin så aromerna öppnar upp sig, eller för att skilja ett gammalt vin från bottensatsen.

DO / DOCa (Denominación de Origen / Calificada)
Spaniens officiella kvalitetsstämplar. DO ställer krav på geografiskt ursprung och metoder, medan DOCa är den allra högsta nivån med de hårdaste kraven (gäller endast Rioja och Priorat).

DOC / DOCG (Denominazione di Origine Controllata / e Garantita)
Italiens kvalitetsklasser. DOC garanterar ursprung och regler, medan DOCG är den högsta nivån med strängast krav och obligatorisk provsmakning av en expertpanel före buteljering.

Dosage
Den lilla skvätt vin och socker som tillsätts i mousserande vin precis innan flaskan korkas igen, vilket avgör hur torrt eller sött slutresultatet blir.

Druvren
Ett vin tillverkat uteslutande på en enda druvsort.

E

Ekfatslagring
När vinet mognar på träfat. Processen ger en långsam syresättning och bidrar med smaker som vanilj, rostat bröd, ceder, kaffe och kryddor.

Enologi
Den vetenskapliga läran om vinmakeri och alla kemiska processer från must till färdig flaska.

F

Fatkaraktär
Den specifika profil som vinet får av att lagras på ekfat, till exempel doft och smak av rostat bröd, vanilj, kokos, ceder, kaffe och kryddor.

Filtrering
Att mekaniskt sila vinet för att få bort jäst och partiklar så att vätskan blir helt kristallklar före buteljering.

Fortifierat vin
Se "starkvin".

G

Gamla världen
Samlingsnamn för traditionella europeiska vinländer (som Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland). Vinerna präglas ofta av stramare struktur, högre syra, mineralitet, lägre alkohol och styrs av strikta ursprungslagar.

Gardiner (Tårar / Ben)
Vätskeränderna som rinner ner längs insidan av kupan när du snurrar glaset. Beror på samspelet mellan alkohol och avdunstning, inte på vinets kvalitet.

Grand Cru Classé
Historiska och prestigefyllda klassificeringar (främst i Bordeaux) som rangordnar de främsta vinegendomarna efter historiskt anseende och kvalitet.

I

IGP / IGT (Indication Géographique Protégée / Indicazione Geografica Tipica)
Den friare kvalitetsnivån (lantvin) som ger vinmakaren utrymme att experimentera med druvsorter och metoder som inte är tillåtna inom de striktare AOP/DOC-reglerna.

J

Jästfällning
De döda jästcellerna som sjunker till botten när jäsningen är klar. Att låta vinet vila med dem ger fylligare kropp och bageriliknande komplexitet.

K

Kolsyrejäsning (Maceration Carbonique)
Metod där hela, oskadade druvklasar jäser i en sluten tank fylld med koldioxid. Skapar väldigt fruktiga, saftiga viner med låg strävhet och toner av geléhallon eller skumbanan.

Korkdefekt (TCA)
När en kemisk förening (TCA) infekterar korken och förstör vinet. Frukten dör helt och vinet doftar blöt kartong, unken källare eller fuktig hund.

Kropp (Fyllighet)
Hur tungt och fylligt vinet känns i munnen, ofta beskrivet som skillnaden mellan lättmjölk, standardmjölk och vispgrädde.

L

Late Harvest (Vendange Tardive)
Druvor som skördats extra sent på säsongen när de hunnit bygga upp hög sockerhalt. Ger antingen fylliga, solmogna torra viner eller koncentrerade dessertviner med naturlig sötma.

M

Maceration (Skalkontakt)
När druvmusten drar tillsammans med druvskalen. Det är här vinet suger åt sig färg, tanniner och djupare aromer.

Magnum
En flaska som rymmer 1,5 liter (motsvarande två standardflaskor). Perfekt för fest och optimal för långlagring eftersom vinet utvecklas långsammare och jämnare tack vare mindre syrekontakt i relation till volymen.

Malolaktisk jäsning (Malo)
En bakteriell process efter alkoholjäsningen där skarp, äpplig äppelsyra omvandlas till mjukare mjölksyra. Ger vinet en rundare känsla och smöriga toner.

Mineralitet
En samlingsterm för dofter och munkänslor som snarare påminner om våta stenar, krita, flinta eller havssälta än ren frukt.

Mis en bouteille au château / domaine
Fransk kvalitetsmärkning på etiketten som visar att vinet har odlats, tillverkats och buteljerats direkt på egendomen, snarare än att musten köpts in eller blandats av ett externt vinhus.

Must
Den nypressade, ojästa druvsaften som innehåller fruktsocker, syror och smakämnen innan jäsningsprocessen drar igång.

N

Naturvin
Vin framställt med minsta möjliga mänskliga manipulation: spontanjäst med druvornas egen jäst, ofiltrerat och utan tillsatser bortsett från möjligen en minimal dos svavel.

Négociant
En vinhandlare eller ett vinhus som köper in druvor, must eller färdigt vin från olika odlare för att blanda, lagra och sälja under sitt eget varumärke.

Non-Vintage (NV)
Ett vin utan specifik årgång på etiketten. Vinmakaren blandar basviner från flera olika år för att skapa en pålitlig och konsekvent husstil som smakar likadant år efter år. Vanligt inom champagne.

Nya Världen (NV)
Ett vin utan specifik årgång på etiketten. Vinmakaren blandar basviner från flera olika år för att skapa en pålitlig och konsekvent husstil som smakar likadant år efter år. Vanligt inom champagne.

O

Ofiltrerat
Vin som buteljeras utan mekanisk silning. Det kan vara lite disigt, men behåller ofta en mer texturerad munkänsla.

Orangevin
Vitt vin tillverkat med rödvinstradition: vita druvor som fått ligga och dra med sina skal. Resultatet blir bärnstensfärgat med tydliga tanniner och smak av torkad aprikos, te och nötter.

Oxidation
När vinet reagerar med syre. Kontrollerad oxidation i fat ger trevliga toner av nötter och torkad frukt; okontrollerad oxidation gör vinet brunt, platt och trött som ett skivat äpple som legat framme.

P

Passito
Italiensk samlingsterm för viner gjorda på torkade druvor, vilket ger en söt eller mycket fyllig och koncentrerad profil.

Pét-Nat (Pétillant Naturel)
Rustikt och opretentiöst bubbel där vinet buteljeras under pågående förstagångsjäsning, så att kolsyran kapslas in naturligt i flaskan.

Prädikatswein
Tysklands och Österrikes högsta kvalitetsklass där vinerna delas in efter druvornas naturliga sockermognad vid skörden (från krispig Kabinett till mycket söta Trockenbeerenauslese och Eiswein).

R

Reduktion
Motsatsen till oxidation, alltså syrebrist under vintillverkningen. Kan ge en lätt rökig doft av tändstickor, krut eller flinta, men kan vid extrem brist dofta ruttna ägg eller kokt kål.

Restötma
Det naturliga druvsocker som finns kvar i vinet efter att jäsningen har avbrutits eller avstannat.

Ripasso
Metoden där ett vanligt, lättare rödvin får jäsa en andra gång tillsammans med de smak- och sockerrika druvskalen som blivit över från tillverkningen av Amarone.

S

Sediment (Bottensats)
Naturliga partiklar av färgämnen, tanniner och salter som med tiden fälls ut och samlas på botten av flaskan under lång lagring.

Solerasystemet
Ett dynamiskt lagringssystem av staplade fat (främst känt från Sherry) där man tappar av en del av det äldsta vinet i botten och fyller på med yngre vin uppifrån, vilket ger en jämn och tidlös blandning.

Spontanjäsning
Att låta musten jäsa enbart med hjälp av den naturliga jäst som redan finns på druvornas skal och i vinkällaren, helt utan tillsatt industrijäst.

Starkvin (Fortifierat vin)
Vin som spetsats med ren druvsprit under eller efter jäsningen för att höja alkoholhalten till 15 till 20 procent och förlänga hållbarheten (till exempel Portvin, Sherry eller Madeira).

Struktur
Vinets övergripande arkitektur i munnen. Hur syra, tanniner, alkoholhalt, frukt och sötma balanserar och bär upp varandra.

Sulfiter (Svavel)
Ett naturligt eller tillsatt konserveringsmedel som skyddar vinet mot oxidation och elaka bakterier så att det inte förvandlas till vinäger.

Sur Lie
Franska för "på jästfällningen". Att lagra vinet direkt på den döda jästen för att bygga textur, krämighet och djup. Görs på t.ex. champagne där regler bestämmer minsta tillåtna tid som vinet ska ligga på jästen.

Syra
Den krispiga fräschören i vinet som ger energi, får det att vattnas i munnen och agerar ryggrad för vinets lagringsduglighet.

T

Tanniner
De sträva ämnena från druvskal, kärnor och ekfat som torkar ut tandköttet och ger vinet struktur och bett (tänk känslan av att dricka för starkt svart te).

Terroir
Det franska helhetsbegreppet för hur en plats (jordmån, soltimmar, vindar, höjd och mänsklig tradition) sätter sitt unika fingeravtryck på smaken.

Traditionell metod (Champagnemetoden)
Tillverkningssättet för kvalitetsbubbel där basvinet genomgår en andra jäsning direkt i flaskan, vilket skapar fina, integrerade och långlivade bubblor.

Trocken / Halbtrocken
Tyska för torrt respektive halvtorrt. Mycket användbart på tyska vinetiketter för att snabbt avgöra vinets restsötma och balans.

Typicitet
Hur väl ett vin smakar som det förväntas göra baserat på sin druva, sin region och sin tradition, alltså hur troget det är sin identitet.

U

Ursprung
Den geografiska platsen (land, region eller specifik vingårdslott) där druvorna odlats och skördats.

V

Vertikalprovning
En provning där man provar exakt samma vin från samma producent, men över en serie olika årgångar för att förstå hur klimatet varierat och hur vinet utvecklas med ålder.

Vieilles Vignes (Gamla vinstockar)
Beteckning för vin från gamla vinrankor (ofta över 35 till 50 år gamla). Äldre stockar ger mindre skörd men mer koncentrerad smak och djup i druvorna.

Vinifiering
Hela resan och hantverket från att druvorna kommer in till vineriet tills att vätskan tappas på flaska.

Vinsten
Harmlösa små kristaller av vinsyra som kan bildas i flaskan. Helt ofarliga och snarare ett tecken på att vinet inte kylstabiliserats hårt.

Q

Qualitätswein (QbA)
Tysklands vanligaste kvalitetsklass för viner som kommer från ett av landets 13 officiella vinområden och uppfyller fastställda krav på druvmognad.

Å

Årgång (Vintage)
Det specifika år då druvorna plockades. Speglar årets väder och avgör ofta vinets kvalitet och lagringspotential.